|
USA-kirurg kritiserar länsrätten
KARLSKRONA Åke N Nyström, kirurg verksam i USA, reagerar på de artiklar om en whiplashskadad kvinna som Sydöstran publicerat under förra veckan och på måndagen.
– Bevisbördan borde ligga på länsrätten, inte på kvinnan.
Efter att ha opererat cirka trehundra svenskar vid två akademiska institutioner i USA, där de sökt vård för kronisk smärta efter whiplash, har Nyström fått viss inblick i det svenska försäkringsväsendet och de rutiner som gäller för handläggningen av försäkringsrättsliga tvistemål.
– Det förekommer en viss stereotypi bland de argument som Försäkringskassan och försäkringsbolagen för fram i sina ansträngningar att undgå ansvar, säger Åke Nyström.
Han menar att den diskussion som just nu förs i Sverige, vad gäller folkhälsa och långtidssjukskrivningar, har lett till en utveckling som utsätter medborgarnas rättigheter för en risk.
Rättsfall
– Jag har kunnat observera svensk lagstiftning trots att jag befinner mig på andra sidan Atlanten och jag har förfärats över hur dåligt underbyggda de argument är som accepteras i svenska domstolar.
De artiklar i Sydöstran som läkaren reagerat på handlar om en 44-årig kvinna som får avslag på sina krav om livränta. Hon drabbades av en whiplashskada vid en krock 1990 då hon var på väg till jobbet.
Hon har fått sjukersättning av Försäkringskassan, men nekas arbetsskadeersättning. Försäkringsläkaren menar att det inte finns något bevisat samband mellan olyckan och hennes funktionsnedsättning.
Rutinmässigt
Kvinnan JO-anmäler nu både läkaren och Försäkringskassans handläggare.
– Jag har i likhet med Försäkringskassans läkare inte personligen undersökt kvinnan, konstaterar Nyström. Men det tycks framgå att en tidigare frisk kvinna utsatts för våld i samband med en bilolycka, vilket har följts av smärta och nedsatt funktionsförmåga utan annan förklaring till hennes tillstånd. Bevisbördan måste i det fallet ligga på Försäkringskassan, inte på den kvinna som redan framlagt tunga argument till stöd för sin sak.
Nyström anser att krav måste ställas på försäkringsläkaren att förklara betydelsen av att ”bevis” på samband skulle saknas.
– Jag tror inte att Försäkringskassan avsiktiligt vilseleder domstolen, det är mer sannolikt att det handlar om intellektuell inkompetens. Jag undrar vilka bevis det finns för att ett orsakssamband inte finns? ”Avsaknad av bevis för samband” är ju inte ett självklart bevis på att samband saknas.” Det är oroväckande att sådan självklar logik inte respekteras av svenska domstolar.
Att säga att ”de flesta som råkar ut för liknande våld tillfrisknar inom några veckor”, anser Nyström inte hållbart som argument.
Unik regel
– Man kan inte använda statistiska data retrospektivt för att avgöra om en händelse inträffat. Då kan ju Penninglotteriet hävda att högvinster aldrig behöver betalas ut och att ingen någonsin skulle dö i en flygolycka.
Han avfärdar också argumentet att en krock i låg hastighet inte kan resultera i kronisk smärta. Dessutom menar han att även om en person inte uppsökt en läkare inom tre dygn efter en olycka kan han eller hon ändå utveckla kroniska problem på grund av en whiplashskada.
– Det finns en unik ”72-timmarsregel” i Sverige som jag anser är felaktig, men som ändå tillämpas rutinmässigt i svenska domstolar.
Han hävdar vidare att de ”bevis” som Försäkringskassan kräver endast förekommer i sällsynta fall.
– Om den 44-åriga kvinnans situation är typisk – med tidssamband mellan skada och uppkomst av smärta, med symptom som kan förklarars av skadan, och med avsaknad av annan rimlig förklaring till symptomen – måste bevisbördan ligga på Försäkringskassan, inte på kvinnan. När detta inte respekteras i rätten undergrävs rättssäkerheten.
Lottie Håkansson
Publicerad 2007-12-11 03:00
|