Publicerad 20 december 2009 kl. 04:00

"Jag fick mitt livs julklapp"

Skåne. En händelse en helt vanlig dag i mellanstadieläraren Eva Aronsohns liv förvandlade i ett slag hennes tillvaro till ett 26 år långt helvete med obeskrivbara smärtor. Eller i en smäll rättare, för det som hände henne var den allra vanligaste orsaken till whiplash, eller pisksnärtskada – en bakomvarande bilist körde in i hennes bil.

-Jag hade försökt allt, för jag vill ju vara med, jag vill jobba, och lagt förmögenheter på att hitta hjälp men ingenting fungerade, berättar hon.

-Så fick jag höra att Åke Nyström besökte Helsingborg och bestämde mig för att träffa honom. Jag var så sjuk så jag undrade hur i all världen jag skulle ta mig till Helsingborg från Ängelholm, men på något sätt gick det. Sedan undrade jag hur jag skulle klara av att ta mig till Omaha, men det gick det också.

Den 16 december förra året opererade Åke Nyström och i dag ett år senare går det knappt att se att hon felats någonting överhuvud taget. Bara det långa ärret längs halsryggen vittnar om hennes upplevelser i Omaha.

-Jag kände resultatet redan på operationsbordet, säger hon.

-Efter fyra och en halv timmars operation sa Åke att nu ska vi se om du kan röra dig. Jag trodde inte på honom, men till min förvåning kunde jag faktiskt det!

Patienterna rekommenderas att stanna i Omaha eller inte för långt därifrån, i alla fall tio dagar efter operationen. Man vill förvissa sig om att patienterna är tillräckligt starka för att orka med hemresan.

För Eva Aronsohn betydde det en jul i USA, långt från familj och vänner här hemma.

-Men jag fick ju mitt livs julklapp, så det var överkomligt.

Hon är emellertid noga med att påpeka två saker det är viktigt att vara medveten om i fall man funderar över att genomgå triggerpunktsoperationen. Dels att det väntar ett psykologiskt efterarbete som inte direkt är någon söndagspromenad, dels att man ska ha någon närstående med sig till Omaha.

-Jag reste ensam och det är definitivt inte att rekommendera, man behöver stöd av någon som känner en, säger hon.

-Räkna också med tufft efterarbete. Hela tillvaron kretsar kring smärtan och plötsligt är den borta. Det blir som ett slags sorgearbete, jag håller fortfarande på med det och har väl inte riktigt landat än.

Suzanne Holmberg suzanne.holmberg@hd.se042-489 92 19